Till berget, med vidunderliga vyer
Hängnäsberget 21.7.2016 Berättare: Ann-May Carlson-Wikström
Hängnäsberget finns till största delen inom Malax kommuns gränser. Diskuterar man med Söderfjärdsbor märker man att de anser att Hängnäsberget är deras. Kommungränsen är ganska krokig i detta område. Det ledde till problem i forna tider. I Första boken om Malax (Johannes Klockars 1930) står att: ”Rån mellan Solv och Malax som är Häggnäs och därifrån upp till skogs, icke något klander med malaxborna varit haver. Men senare på 1600-talet äro emellertid solv- och malaxborna hår i hop, ömsom kärande och svarande, angående rår och rör, timmerhuggande och annan fångeskog, såsom det heter i lagmansrättens dom den 2 april 1669. Malaxborna beskylles flera gånger för att ha huggit på solvbornas område, varom processer fördes både inför ting och landshövding”. I nutid torde det inte råda några meningsskiljaktigheter kring dessa områden. Solf- och Malaxborna lever i bästa sämja.
På äldre grundkartor finns den gamla benämningen Häggnäsberget. På den senaste kartan är namnet ändrat till Hängnäsberget, som är det enda namn som godkänns av nulevande Söderfjärdsbor.
[caption id="attachment_777" align="aligncenter" width="512"]
Karta i skala 1:25 000 som användes vid en DM-budkavle i slutet av 1950-talet. Här används namnet Häggnäsberget, en bit sydost om folkskolan på Söderfjärden som var FSOM-mål 1956.[/caption]
I Solf Marthaförenings historik kan man läsa att den 27 juni 1937 höll marthorna möte på Hängnäsberget. Strängbandet från Söderfjärden uppträdde och 125 personer deltog. Det skulle man gärna ha sett. Troligen stod de uppträdande på avsats ett medan publiken satt nedanför berget. De som var unga på 1940- och 50-talet, och vintertid tillbringade fritiden vid berget, berättar nämligen att det var indelat i fyra avsatser enligt svårighetsgrad. Nybörjarna åkte ned från första avsatsen och så startade man från högre avsatser varefter man blev äldre och mera våghalsig. Pojkarna hade förstås också en ”hoppa” i backen. Alla som skulle till skolan i Söderfjärden förbi detta terrängparti skidade ovanför berget på ditvägen. På hemvägen blev man kvar och åkte utför berget.
[caption id="attachment_778" align="aligncenter" width="481"]
Kartor i skala 1:30 000 med Hängnäsberget i mitten. Den högra delen ritades 1951 av en kartograf från Tammerfors på basen av flygfoton och användes vid en trekamp mellan Norra distriktet, Vasadistriktet och Södra distriktet som Solf IK ordnade i Bladbacken. Följande år höll IK Hellas individuella FSOM på samma plats. 1956 ordnade Solf IK budkavle-FSOM på det i samråd med Malax IF förstorade kartbladet.[/caption]
Att sämjan var god på 1950-talet kan vi utläsa av att Malax IF och Solf IK lät rita en gemensam karta över området mellan Söderfjärden och Åminne. Kartans skala var 1:30 000. Söndagen den 30 september 1956, alltså för 60 år sedan, var Solf IK arrangör för budkavlen i FSOM, det finlandssvenska orienteringsförbundets mästerskap. Många av idrottsklubbens medlemmar var engagerade. John Carlson fungerade både som banläggare och tävlingsledare. Dottern Ann-May hjälpte till med utplaceringen av kontrollerna. Alla kontrollskärmar var nysydda av fru Karin. Starten och etapp 1 skedde i Västersolf och Kivne-terrängen på den karta som klubben tog i bruk år 1951. Etapp 2 gick i terrängen kring Hängnäsberget och sista etappen gick så på den nya kartan, som hade tryckts ihop med den gamla så att budkavlen kunde föras till målet vid Söderfjärdens skola, ute på slätten.
Tävlingen inleddes med fältgudstjänst av kontraktsprosten Birger Geber och man sjöng psalmen ”O Jesus styr min vandring så att jag dig efterfölja må”. I andra versen finns orden: ”Jag vet mig stappla varje dag. Giv nåd att jag ej vilse går, men vandrar städs i dina spår.”
[caption id="attachment_779" align="aligncenter" width="533"]
Sista kontrollen vid FSOM-budkavlen 1956, i skogsbrynet intill Söderfjärden. Ann-May Carlson är redo att ge deltagarna en sista stämpel på kontrollkortet. Fotograf var den andra kontrollanten Marita Hemming.[/caption]
Det fanns endast tre klasser i dessa mästerskap, nämligen dam- och herrklass samt M-20. På den tiden var kontrollerna bemannade av personer som stämplade de tävlandes kontrollkort. Skribenten och en väninna utförde stämplingen vid sista kontrollen. Damtävlingen vanns av IF Brahe med Gunnel Lillqvist (numera Snellman), Märtha Nylund och Helena Åkerholm (numera Kronholm) i laget. Det segrande herrlaget var IF Kraft med Leo Mård, Helge Ellfolk och Johan Nordback i laget. Juniorernas mästerskap togs av Pargas IF med två bröder Lundström och Pentti Ljungkvist i laget. Jerker Nyberg skriver i ett referat: ”Att Österbotten är kuperat ville banläggaren visa, då han skickade ut andra sträckans folk. Det var en verklig knäpp de skulle över förrän de själva tog hand om färdvägen. Det lär ha funnits än fler knäppar ute på banan och dem hade banläggaren nogsamt beaktat för att vara alla till lags”.
Två gånger under 1990-talet har Solf IK placerat ut Trim-kontroller i den nu aktuella terrängen, både på Solf- och på Malaxsidan om rån. Medvetet placerades kontroller uppe på Hängnäsberget för att också motionärer skulle få uppleva det storslagna bergsområdet, med en vidunderlig utsikt över Söderfjärden.
[caption id="attachment_790" align="aligncenter" width="375"]
Hängnäsberget 1986 ritad av Richard Starndberg.[/caption]
På 1600-talet lade Solfborna ut sina nät och fiskebragder på Söderfjärden. 1800-talets bönder bärgade vass, fräken och starr som foder åt kreaturen. Åren 1919–1927 lät man invalla och dränera Söderfjärden och installera ett pumpverk för att hålla bort ytvattnet. Solfborna fick bördig åkermark där man till en början främst odlade höfrö. Numera odlas där spannmål, sockerbetor och oljeväxter. På 1950-talet kunde man från Öjberget blicka ut över Söderfjärden och beundra de 3 000 ladorna. Av dem återstår inte många idag.
Nuförtiden är det fågellivet på Söderfjärden som drar till sig besökare. På vårarna ser vi hundratals sångsvanar på väg norrut. På höstarna samlas tusentals tranor för att äta upp sig inför färden söderut. Idag vet man att det 2 300 hektar stora området Söderfjärden bildades för mer än 500 miljoner år sedan när en meteorit slog ned i marken i sydostlig riktning och pressade upp den omkringliggande omgivningen. Ett besök vid Meteorian mitt ute på Söderfjärden ger utförlig och åskådlig information om vad som hände.
Välkomna! till berget där Solf möter Malax och fjärden där hav blir land, Sundom möter Solf, och Vasa Korsholm]]>